Hetsig start på stora dagen
Ja. Hipp hipp hurra för mig. Jag visste det. Åt ett par bitar melon och en halv kopp sparrissoppa igår, det lyckades gå ner. Sedan gjorde vännerna pizza. Jag trugade på mig själv en liten bit, och jag åt. Det skulle jag aldrig ha gjort. Jag visste det jag VISSTE det! Jag KAN INTE äta NÅGOT utan att släppa lös hetsmonstret!
Tankarna började cirkulera. Var med och samtalade, kändes faktiskt som vanligt. De hade varit lite oroliga över att de inte kunnat få tag i mig på hela veckan, men jag sa som det var. Lovade för 100:e gången att gå och söka hjälp, åter igen erbjudande om att följa med, jag avböjde.
In på toa till min kära väns mer exakta våg. Min våg hade sagt 57 kg, vad skulle den här säga? Den som alltid brukar vara så brutalt elak...men, 56,7 kg. Kände mig nöjd över att ha ätit trots allt, men tankarna fortsatte anfalla. Det hela slutade med att jag gick därifrån tidigt, skyndade mig till macken - bröd, ost, ostbågar. Var hemma strax över 12 och det var så min födelsedag började. Det var jag, Hetsen och Ensamheten.
Fy fan. Åter har jag valt mina äckliga tvång framför mina vänner...undrar hur länge jag kommer ha kvar dem.
Tankarna började cirkulera. Var med och samtalade, kändes faktiskt som vanligt. De hade varit lite oroliga över att de inte kunnat få tag i mig på hela veckan, men jag sa som det var. Lovade för 100:e gången att gå och söka hjälp, åter igen erbjudande om att följa med, jag avböjde.
In på toa till min kära väns mer exakta våg. Min våg hade sagt 57 kg, vad skulle den här säga? Den som alltid brukar vara så brutalt elak...men, 56,7 kg. Kände mig nöjd över att ha ätit trots allt, men tankarna fortsatte anfalla. Det hela slutade med att jag gick därifrån tidigt, skyndade mig till macken - bröd, ost, ostbågar. Var hemma strax över 12 och det var så min födelsedag började. Det var jag, Hetsen och Ensamheten.
Fy fan. Åter har jag valt mina äckliga tvång framför mina vänner...undrar hur länge jag kommer ha kvar dem.
Kommentarer
Postat av: Josefin
kramar
Postat av: monica
Kramar från mig med...
Postat av: fanny
Gud vad nedstämd jag blir när jag läser sådant här. Att det typ är allt du fokuserar på, din vikt.. och inte på allt annat underbart i världen. Saker som är väsentliga.
Att många människor måste leva så utan att få den hjälp dom behöver. Det är hemskt.
Hoppas du blir frisk, och krya på dig. Massor av kramar från mig <3
Trackback
