Förlåt Kroppen

Jag vet att jag är elak mot dig kära Kropp, men jag kan inte hjälpa det. Varför envisas du med att fortsätta få det att nästan svartna för ögonen och sätta in yrsel varje gång jag reser dig upp, jag gav dig faktisk mat igår kväll. Och jag vet att jag var elak och tog en del av det ifrån dig rätt så fort. Förlåt. Jag lovar att *försöka* sluta spy. Fast jag och löften. Du vet ju hur jag är. Självisk och elak, det har ju andra sagt, antytt, och jag vet. Förlåt.

Vänner?

Nähä, skit i det då...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0