Oroväckande knackning...
Så hände det. Någon knackade på min dörr. Och jag stelnade till. Väntade. Öppnade.
Där stod en av mina grannar. Han kom förbi för att se hur det var. Undrade om jag bodde kvar eftersom han inte sett mig i köket eller alls sen vi återvände till korridoren efter sommaren. Mitt första samtal med någon på länge. Bara lite småprat.
Och jag ville bara att han skulle gå. Jag har inget emot honom, tvärtom. Men jag bara plågades. Vet knappt vad jag sa, för det enda som rörde sig i tankarna var "Gå gå gå, lämna mig ifred, gå gå gå". När han nämde att gå ut och dricka öl var jag snabb med att kontra med att jag skulle stanna hemma. Mådde illa, så illa. Och när han gick, hur reagerar jag? Direkt in och spy. Insåg att jag ätit ätit ätit idag. Skorpor, pumpafrön och apelsin. Äta äta äta, inte spytt, och jag kände mig så äcklig, så äcklig för all äckliga mat som låg och skvalpade där i magen. Ut ut ut.
Jag är för fan inte normal någonstans...
Där stod en av mina grannar. Han kom förbi för att se hur det var. Undrade om jag bodde kvar eftersom han inte sett mig i köket eller alls sen vi återvände till korridoren efter sommaren. Mitt första samtal med någon på länge. Bara lite småprat.
Och jag ville bara att han skulle gå. Jag har inget emot honom, tvärtom. Men jag bara plågades. Vet knappt vad jag sa, för det enda som rörde sig i tankarna var "Gå gå gå, lämna mig ifred, gå gå gå". När han nämde att gå ut och dricka öl var jag snabb med att kontra med att jag skulle stanna hemma. Mådde illa, så illa. Och när han gick, hur reagerar jag? Direkt in och spy. Insåg att jag ätit ätit ätit idag. Skorpor, pumpafrön och apelsin. Äta äta äta, inte spytt, och jag kände mig så äcklig, så äcklig för all äckliga mat som låg och skvalpade där i magen. Ut ut ut.
Jag är för fan inte normal någonstans...
Kommentarer
Trackback
